För godtagbart kryp bör avståndet vara MM till MM. om utrymmet under nedre våningen samtidigt fungerar som en kulvert måste den fria höjden vara minst 2 mm. Krypunderlag är lämpliga för både platt och kuperad terräng. En grund med hyllutrymme är mycket vanligt i äldre byggnader. Krypbaser används också med fördel i byggnader med omfattande installationer.
Den fria höjden på installationsvägarna måste vara minst 2 mm. bärsystem och material. Hylljordning byggs vanligtvis med tre till fyra lastlinjer, ofta i byggnadens längdriktning. Två stödlinjer kan vara tillräckliga för smala byggnader. Stiftelsen är byggd med huvudbalkar på terminaler eller på basväggar på längsgående sulor. Den inre lagerlinjen kan bestå av balkar, medan de yttre linjerna kan bestå av väggar.
Huvudväggarna är gjorda med betongblock eller lättbetong. Huvudsulorna och terminalerna är gjorda av armerad betong. Huvudbalkarna är vanligtvis prefabricerade med armerad betong med eller utan värmeisolering. Figur 1. Överföring av system i hyllutrymmet med prefabricerade huvudbetongbalkar vid terminaler.
Utförandet av huvudsålen och terminalerna är vanligtvis annorlunda på byggarbetsplatsen. Huvudväggarna hälls med block eller gjuts av armerad betong. Huvudbalkarna placeras på terminalerna. Det är viktigt att det övre markskiktet är utgrävt, så att ingen organisk jord, humus eller rester av träd kvarstår i byggnaden. En dålig lukt kan lätt uppstå i kryputrymmet. Jordens yta i utrymmet kompenseras så att den kan falla på fundamentets väggar och så att vattnet inte kan stå i groparna.
Ett lager av minst MM tvättad singel eller makadam 16-32 mm bör läggas ut på marken.
När golvet är på plats läggs förångningsskyddet - vanligtvis en åldersbeständig plastfilm-över hela markytan i kryputrymmet. Plastfilmer bör läggas i enlighet med" omvänd takprincip", det vill säga stavarna i höjdområdet placeras först och överlappas av stavarna i de nedre områdena. Således kan kondens fungera på undersidan av förångningsskyddet. Plastfilmen hålls på plats med exempelvis stenar.
När grunden är klar ska den vara fri från byggnadsskräp. Jordtryck jordens tryck på väggarna på de yttre fundamenten i krypgrunden ger vanligtvis inga svårigheter. Hög höjd ensidigt är vanligtvis liten. Jordtrycket bör beaktas vid utformning av höga, smala huvudbalkar. När du sköt kaminen blev skorstenen varm, ner och hjälpte till att torka ut fukt under huset.
Om du fortfarande bestämmer dig för att bygga med ett hyllutrymme idag finns det några saker att komma ihåg så att Trägolv inte appliceras av rutt och mögel. Töm det första för att se till att marken är väl dränerad. Om ytterväggarna är på ogenomtränglig mark, bör dränering runt huset tillhandahållas av behovet av jord under kryputrymmet. Marken ska vara jämn och något lutad mot ytterväggarna så att ingen vattenuppsamling kan uppstå.
Ovan nämnda jordyta bör täckas med ett lager av grus på ca 10 cm. Detta lager måste anslutas till husets yttre dränering. För att förhindra fuktindunstning och exponering för trägolv bör en permanent polyetenfilm med en tjocklek av minst 0,2 mm läggas över hela marken i kryputrymmet. Den ska blockeras ca 30 cm vid lederna och slutar ca 30 cm från ytterväggarna.
Det är lämpligt att lägga stenarna på en plastfolie så att den förblir. Eftersom marken lutar något mot ytterväggarna kan plasten punkteras vid låga punkter så att eventuell kondens kan rinna längs marken. Ventilation om du inte har en avfuktare i kryputrymmet ska den ventileras genom att placera ventiler i grundväggarna. Ventilerna ska ha en total yta på två tusen delar av ytan i kryputrymmet och är utrustade med insektsnät.
Isolera ytterligare sätt att undvika fukt i kryputrymmet är att isolera marken och ytterväggarna. På vintern strömmar inte värme från de ovan nämnda utrymmena, vilket innebär att du får en lägre relativ fukthalt i kryputrymmet. Jordisolering orsakar också en lägre temperatur i marken och minskar avdunstningen därifrån. Inspektera en gång om året, helst på sommaren, bör du inspektera kryputrymmet så att allt är korrekt.
Därför bör det finnas en kontrolldörr i ytterväggen eller strålen.