Affektanfall barn medicin

Affektiva attacker är vanliga hos små barn och ofarliga. Barn genomgår emellertid ofta orimliga undersökningar när de söker vård. Anledningen är att det inte finns några nationella och internationella riktlinjer för hur dessa barn ska utredas. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu lämnat in förslag till riktlinjer för att barn ska få färre nödsituationer och oplanerade vårdkontakter och istället mer jämlik och strukturerad vård.

Emiska ansikten, även kallade bindningsspasmer, är episoder där ett barn tillfälligt slutar andas under en känslomässig reaktion som ilska, rädsla eller smärta. Dessa episoder av bundna attacker är vanliga hos små barn och ofarliga. Vissa barn har tillfälliga anfall, men detta är vanligare med upprepade attacker. Cirka 25 procent av alla barn från 0 till 5 år lider av enkla anfall där de inte tappar medvetandet och cirka 5 procent får svåra attacker när de kort tappar medvetandet.

Ju äldre barnet blir, desto mindre ofta, och vanligtvis har barnet vuxit ur detta tillstånd tills han börjar skolan. En attack utlöses alltid av en känsla. Även om barnet kan ha fallit och slagit, är det fortfarande rädsla eller smärta som utlöser attacken. Hudfärgen skiftar och blir blek eller blå. Hela attacken är kort och varar från några sekunder till en minut.

Affektanfall innebär att små barn gråter eller skriker så mycket att de tappar andan och svimmar.

Symtom beskrivs i patientjournaler för mer än 90 procent av barnen med anknytning i vår studie, säger Kiesan PRONK, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus, som också ledde studien. Oroattacker är ett välkänt koncept inom hälsoområdet, men det finns inga diagnostiska kriterier eller riktlinjer för att undersöka dessa barn när de söker vård. Det innebär att det finns stor osäkerhet om hur man ska bli av med patienten på ön, men också hur uppföljningen ska se ut.

Attacker kan också vara skrämmande att bevittna mot familjemedlemmar och kommer ofta att orsaka en nödsituation, men onödiga medicinska besök även efter att barnet har diagnostiserats. Men alla barn som diagnostiserats med epilepsi hade två olika typer av anfall, varav en var anknytning. Samtidigt, när vi noterade överdriven användning av EKG och EEG, färre barn än väntat att upptäcka någon järnbrist eller anemi.

Tidigare studier, inklusive vår egen [3], har visat en koppling mellan järnbrist eller anemi och förekomsten av bundna attacker. Vissa studier har också visat effekten av järnbehandling på frekvensen och svårighetsgraden av anfall [4]. Vår uppfattning är att behandlingen av många typiska effekter i vår retrospektiva studiegrupp kan jämföras med första gången anfall eller synkope, och att behandlingen ofta är individualiserad.

Baserat på de demografiska och attackegenskaperna hos patienterna i vår kohort kunde vi ge en mer detaljerad beskrivning av sekvenssekvensen med fördjupad forskning om bland annat hemologin för anfallet och attackens varaktighet. Några andra viktiga tillägg var att en icke-obetydlig andel av barnen var 3 månader gamla eller yngre vid 6,2 procent diagnos och att tidskriften noterade både en triggerinducerad faktor och en förändring i hudfärg, det vill säga sällan frånvarande från berättelsen.

Attacker med den här kursen kallar vi typiska bilagor se Figur 1. Baserat på våra egna resultat och resultaten från tidigare studier kan vi föreslå en algoritm för att undersöka och följa upp situationen för barn med känslor när de söker vård. Se först Figur 1. Nya riktlinjer dessa riktlinjer för behandling av affektiva attacker, som nu har publicerats, baseras på data från alla patienter i vår studie, dvs.

både enkla och komplexa anfall, och både bleka och cyanotiska attacker. Genom att simulera studien av alla patienter som hade all nödvändig information i patientjournalen enligt algoritmen kunde vi se att antalet EEG-och EKG-undersökningar skulle minska avsevärt, medan antalet blodprov skulle öka om patienter behandlades enligt algoritmen. Att vara mer restriktiv med användning av ett EKG kan ses som kontroversiellt.

Bevisen för att ta ett EKG för misstänkta bundna anfall baseras på teoretiska likheter mellan symtomen på arytmisk sjukdom, särskilt långt QT-syndrom och bundna anfall. Hos barn med långt QT-syndrom fanns det ingen ökad förekomst av bundna attacker [5], och eftersom ingen av de EKG som togs i vår studie var EKG. Riktlinjerna förespråkar inte att man inte använder en EEG, eftersom vi anser att en anamnestisk beskrivning av en typisk effekt av en åtgärd bör kunna skilja mellan epilepsitillståndet.

Attacker och patienter som går utöver definitionen av typiska bundna attacker rekommenderas för individuell behandling. Barn med ärftlighet eller symtom på hjärtsjukdom bör undersökas med ett EKG, oavsett typ av anfall, vilket också anges i riktlinjerna se fotnoter till Figur 1.Detta kommer inte bara att minska onödig användning av hälsoresurser, utan det innebär också att färre små barn måste genomgå dessa ibland stressiga studier.

Eftersom riktlinjerna ställer färre krav på hälsoresurser hoppas vi också att de kan användas i mindre resursrika länder, som ofta har en högre andel barn med järnbrist och anemi. I år börjar BAM ' s breath-holding spells och dess ledning. Genom att avsluta kommentaren med en gemensam terminologi, definition och allmänna riktlinjer för känslor kan vi ge en jämförelse av forskningsresultat, samt ge evidensbaserad och jämlik vård för barn med känslor och deras familjer.

Biverkningen förväntas också vara färre diagnostiska tester och färre oplanerade och akuta medicinska kontakter. Potentiella obligationer eller konflikter: inte övergivna. Ida Jeremiasen, pediatrisk kardiolog vid Universitetssjukhuset i Skåne, Björn Sigurdsson, pediatrisk neurolog vid Universitetssjukhuset i Skåne och Julia Smedenmark gjorde viktiga bidrag till den inledande studien och den resulterande bearbetningsalgoritmen och är medförfattare till publikationen i Pediatrics Acta.

Fakta 1. Enkla effekter hos barn: utlösande faktorer.

Vanligtvis på ett känslomässigt uttryck eller när de slår huvudet. Utlösningsfaktorn var Okänd hos endast 1,2 procent av patienterna i vår kohort. Anfall under sömn eller aktivitet i vattnet bör leda tankar till andra skäl än anknytning. Apnea bör hända. Apnea nekades i endast 0,6 procent av fallen i vår kohort. Det fanns dock ingen information om apnea i 47,6 procent av patientjournalerna.

En förändring i hy.

Affektanfall, också kallade affektkramper, är episoder där ett barn tillfälligt slutar andas under en känslomässig reaktion, som ilska, rädsla eller smärta.

Cyanotisk blå, blek eller blandad. I 9,1 procent av fallen fanns det ingen information om färgförändringen i patientens register. Allvarliga bundna attacker hos barn: förlust av medvetande. Detta är ett tecken på en svår attack. Attacker kan vara atoniska, tonade, tonade eller myokloniska.