När blev grundskolan kommunal

Svenska skolor hade mycket bra resultat på internationell nivå och skilde sig inte mycket från varandra. Allt var mycket centraliserat och styrt av läroplaner, skolregleringssystem och lagstiftning. Riksdagens omröstning slutade med en omröstning och en nej-omröstning. Göran Persson, dåvarande skolminister, skriver i sin memoar "Min väg, mitt val": "jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt förstod varför lärarna gjorde sådant motstånd.

Statens exil gav dem en högre status i förhållande till kommunala anställda. Jag förstod deras motstånd,men det gamla systemet var dömt. Historien [redigera Wikitext] var hela Lärarförbundet som motsatte sig kommunalisering av gymnasieskolor, men efter några år splittrades över synen på kommunalisering och avtalsförhandlingar, där bland annat breddade klyftorna mellan olika skolor och för politisering av lärartjänster.

I sin första tv-intervju gjorde han det klart att han investerade i att ändra beslutsfattandet över skolan. Kort därefter, i April och på grund av pågående avtalsförhandlingar med Lärarföreningar, kom ett förslag om att kommunerna skulle ta över skolorna i en tilläggsproposition. Sako var emot detta förslag, och Lärarnas Riksförbund protesterade genom att organisera demonstrationer från Svehavagen till utbildningsministeriet med underskrifter.

I November drog Lärarnas Riksförbund tillbaka sina medlemmar i flera veckor mot ett förslag om att kommunalisera skolan och varnade för konsekvenserna.

Denna artikel behandlar kommunaliseringen av den svenska skolan, men också debatten kring reformerna och om ett återförstatligande.

Några av de viktigaste orsakerna till protesten var att man befarade att skolan skulle bli mindre likvärdig, att förutsättningarna skulle bli för olika för eleverna och att beroendet skulle bli för stort på hur olika kommuner skötte sitt uppdrag. Man fruktade också att läraryrkets status skulle förstöras av en sämre löneutveckling, trots Geran persons förutsägelser om motsatsen.

Socialdemokraterna fick dock stöd av VPK, och kommunaliseringen genomfördes under sommaren, vilket Moderaterna motsatte sig och ansåg att skolan skulle förbli kommunal. Lärarnas Riksförbund syn på kommunalisering [redigering av Vikitext] Lärarnas Riksförbund presenterade en undersökning [8] i September, där Novus intervjuade 10 personer i 21 större kommuner om hur lokalbefolkningen ser på lokala politikers insatser för Skoljämlikhet.

Väljarna gav kommunerna misslyckades. Hälften av de tillfrågade tyckte inte att skolorna i kommunen var likvärdiga.

Endast 7 procent trodde att skolan skulle berövas statlig finansiering. Lärarnas Riksförbund presenterade undersökningen [9] i Maj med hjälp av forskningsföretaget Novus.

I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd.

De hade till uppgift att genomföra 1 intervju av personer som var 18 år och äldre. Valet var en representant för kungariket. Lärande i olika årskurser anges i Lgr 11-läroplanen, som består av kunskapskrav och centralt innehåll uppdelat på 1-3, 4-6, 7-9 och ett gemensamt mål med ett antal förmågor som ska genomsyra lärandet under alla kurser.

Det är i tredje klass som eleverna får skriva nationella prov i svenska och matematik för första gången. Från och med fleråriga studieprogram kallas klassen sedan skolårets kön under det första läsåret när eleverna har ett språk. I sjätte klass skriver eleverna också nationella prov i svenska, engelska och matematik. De får också sina första betyg.

Årskurs 9 är det högsta betyget i en svensk grundskola. Eleverna kan bland annat välja program för gymnasiet. När eleverna sedan går ut grundskolan på våren får man slutbetyg, vilket i sin tur är kriteriet för behörighet till gymnasiet. Se siffran för andelen i befolkningen som har uppnått inträde i gymnasiet. Andelen som är berättigade till gymnasieskolan efter att Sverige infört flexibel skolstart, vilket ger barn rätt att studera vid sex års ålder.

Specialundervisning ges till elever med inlärningssvårigheter, och elever med funktionsnedsättning kan studera i specialskolor eller i en anpassad vanlig skola. Undervisning på eget språk kan ges till barn med annat modersmål än svenska. Fristående skolor finns på både grund-och gymnasienivå.